När EU:s hållbarhetsdirektiv CSRD klubbades igenom var förväntningarna höga: större företag skulle börja rapportera och i förlängningen ställa högre krav även på sina leverantörer. Men när Omnibusdirektivet gav företag möjlighet att skjuta upp rapporteringen, bromsades utvecklingen in.
– Den kedjereaktion många hoppats på uteblev. Det har gjort att hållbarhetsfrågan tappat synlighet, särskilt bland mindre företag, säger William Swahn.
Men behovet finns kvar. Kanske är det till och med större än någonsin. Frågan är inte om företaget klarar dagens krav – utan hur det står rustat för morgondagen.
– Det handlar inte om kontroll utifrån, utan om att förstå hur man fungerar. Är vi anpassningsbara? Vet vi vilka risker vi sitter på? Vad händer om något oväntat händer – och hur stor marginal har vi egentligen?
Riskhantering snarare än retorik
I stället för att fokusera på högtflygande klimatmål förespråkar William Swahn ett närmare, mer verksamhetsnära perspektiv på hållbarhetsrapportering – särskilt för mindre bolag.
– I små företag finns ofta mycket kompetens samlad i några få personer. Det gör verksamheten effektiv – men också sårbar. En hållbarhetsrapport kan hjälpa till att synliggöra just sådana risker, innan de blir verklighet.
Han menar att hållbarhetsrapportering egentligen inte är något annat än strukturerad verksamhetsutveckling. Och att den blir särskilt värdefull i en tid där relationer, förtroende och robusthet väger allt tyngre i affärssammanhang.
– Kunder, banker och samarbetspartners är allt mer intresserade av hur man driver sin verksamhet – inte bara vad man levererar. Att kunna visa att man tänkt igenom sin affär, sina beroenden och sina interna processer gör stor skillnad, säger William Swahn.
En konkret metod – även i liten skala
På Elera har hållbarhetsrapportering blivit ett sätt att tänka mer långsiktigt – utan att det behöver bli krångligt. Rapporten bygger på den frivilliga VSME-standarden, framtagen för små och medelstora företag. Den har hjälpt till att sätta struktur på frågor som arbetsbelastning, ansvarsfördelning, digitalisering och förbättringsmål.
– Vi gör det inte för att signalera något utåt. Vi gör det för att det hjälper oss fatta bättre beslut. Det kanske låter stort, men det är faktiskt väldigt praktiskt.
Och även om hållbarhetsrapportering fortfarande är ovanligt bland mikroföretag, tror William Swahn att fler skulle kunna dra nytta av det.
– Det måste kännas relevant. Inte för att det står i ett direktiv – utan för att det faktiskt stärker företaget. För oss har det blivit en rutin som gör oss lite mer motståndskraftiga varje år. Och det tror jag att många andra också skulle ha nytta av.
- Har rätt utbildning och yrkeserfarenhet.
- Följer en gemensam branschstandard.
- Arbetar enligt etiska riktlinjer.
- Fortbildar sig kontinuerligt.
Vill du veta mer om hur vi kan hjälpa dig?
Läs mer om hur vi arbetar och vad vi valt att fokusera på i vår senaste rapport
