Tidigare har reglerna främst varit kopplade till skriftliga uppgifter i deklarationer och andra dokument. Bakgrunden till lagändringen är att regeringen vill stärka arbetet mot avancerat skattefusk och ekonomisk brottslighet. Samtidigt har förändringen väckt frågor hos rådgivare och företag om var gränsen går mellan ett misstag, en uppskattning och en oriktig uppgift.
För många företag handlar det här framför allt om att bli mer strukturerade i kontakten med Skatteverket. I praktiken kan det exempelvis röra sig om att en företrädare för bolaget lämnar uppgifter under ett möte eller i ett telefonsamtal som senare dokumenteras av myndigheten och blir en del av ärendet. Om uppgifterna visar sig vara felaktiga och påverkar beskattningen kan skattetillägg bli aktuellt.
Det betyder däremot inte att varje felsägning automatiskt leder till sanktioner. Skatteverket måste fortfarande kunna visa att en oriktig uppgift har lämnats och att den haft betydelse för beskattningen. Möjligheten till befrielse från skattetillägg finns också kvar.
För företag som hanterar mer komplexa skattefrågor – eller befinner sig i en pågående granskning – kan det därför vara klokt att tänka igenom hur kontakten med myndigheten sker och vem som ansvarar för dialogen.
Tre saker som kan vara bra att se över
1. Utse tydliga kontaktpersoner
Säkerställ att det är personer med rätt insyn och underlag som ansvarar för dialogen med Skatteverket.
2. Var försiktig med uppskattningar
Om det saknas säkra uppgifter kan det vara bättre att återkomma skriftligt än att lämna spontana svar direkt i ett samtal.
3. Dokumentera viktiga kontakter
Anteckningar och skriftliga sammanfattningar kan minska risken för missförstånd längre fram.
Förändringen innebär inte att företag ska undvika kontakt med Skatteverket men den gör det viktigare att kommunikationen är genomtänkt och väl förankrad i företagets underlag och dokumentation.
